Jag och min familj har inte den bästa kontakten, vi hörs inte av speciellt ofta och när vi väl gör de är de oftast på msn.
Under hela min graviditet har jag trott att så fort Yosef kommit kommer vi få bättre kontakt eftersom alla vart så glada och har väntat på honom. Visst mamma och Jessi kom upp och hälsade på dagen efter och pappa kom efter några dagar.. MEN ingen annan har hört av sig sen dess. Ingen har ens ringt och frågat hur vi mår..och den sämsta ursäkten jag hört är: " Men jag vet inte när du har tid att prata......"
Känner mig besviken, trodde att ni brydde er och ville vara mer delaktiga i erat barnbarns/syskonbarns liv för nu visar ni raka motsatsen. Danijels familj ringer dagligen om inte flera ggr till och med och frågar hur Yosef mår.

Har egentligen ingen lust att blogga men tvingar mig själv lite eftersom de va så länge sen.

Yosef är nu 17 dagar gammal, fast mina dagar nu är jätte långa går tiden jätte snabbt. Vi har fått en snäll liten kille som knappt skriker, han gör mer sina egna ljud istället. Vissa nätter sover han jätte bra andra nätter vaknar han ofta vilket han gjort dom senaste nätterna så jag känner mig helt slut nu. Igår var vi på BVC och han växer som han ska, väger nu 3.780g, man ser i hans ansikte att han lagt på sig lite.  Han är så fin vår lilla son <3
Han har fått sina 4 sista siffror, nu är de bara andra namnet vi ska komma på.

Imorron jobbar Danijel sista dan på cirka 2 veckor sen tar han resten av sina pappadagar, ska bli så himla mysigt att vara hemma tillsammans hela familjen. Får se om vi kanske åker till e-tuna nån dag. Sen ska han juh söka semester i Sept eftersom han inte haft nån än. Älskar min lilla familj över allt annat! Har aldrig vart lyckligare <3

Nu ska jag passa på och gå och vila med min son.. fast jag är pigg nu.

I måndags eftermiddag kl.16.43 kom våran son ut. Allt gick väldigt snabbt, slemproppen lossna i söndags eftermiddag och under natten började värkarna komma. Då gjorde dom inte speciellt ont gick bara upp och promenerade runt i lägenheten så fort dom kom. Vid 10 tiden när Danijel vakna började värkarna bli starkare så han sprang ut till bilen och satte in bilbarnstolen de första han gjorde. Medan han var ute blev värkarna tätare och starkare och inget jag gjorde fick smärtan att minska. Ringde Danderyds sjukhus, FULLT. Vi blev hänvisade till Uppsala.Gabbi blev vår räddare i nöden som lyckades få in oss på BB Stockholm, vi åkte dit och Gabbi mötte upp oss. Vi var där kl.13.30 då var jag öppen 8cm....kl.16.43 kom Yosef ut. Jag ville ha epidural men fick hålla mig till lustgasen eftersom vår son hade så bråttom ut.
De gjorde jäkligt ont att föda barn, jag är en aning avskräckt för att skaffa fler barn men jag är riktigt tacksam för att de gick så snabbt och bra. Enligt barnmorskan och Gabbi hade jag en drömförlossning och inte nog med de så fick jag inga bristningar. Danijel och Gabbi var ett underbart stöd under förlossning.

Danijel är en helt underbar pappa och våran son är världens finaste!

Älskar mina killar över allt annat, jag är ingenting utan er. Ni är de bästa som finns <3